Ett liv med dialys
Så fort alla viktiga steg efter diagnosen har tagits hand om kommer du successivt vänja dig till ett liv med dialys. Den initiala känslan av ovishet och rädsla är borta, och nu är det dags att ta kontroll över tillvaron igen. Med en kronisk njursjukdom är det viktigt att se över sina dagliga rutiner. Vad vill jag göra? Vilka förändringar behöver jag göra, och vilka är mina prioriteringar? Och, hur kan jag hjälpa mig själv att nå mina mål? Många patienter känner sig trötta efter en dialyssession. Ta det lugnt resten av dagen. Normalt brukar du få tillbaka energin dagen efter. Att sporta är ingen problem, rådgör med din läkare innan du påbörjar en ny aktivitet. Allt från gymnastik, promenader, cykla och simma. Du kan faktiskt göra i princip göra allt det som får dig att må bra. Att röra på sig har många fördelar, fysisk aktivitet stimulerar metabolismen och cirkulationen. Här nedan har vi samlat information och svarar på frågor om livet med dialys.
Planering
För många patienter kommer dialysbehandlingarna att ta tid från vardagliga bestyr. För en patient med kronisk njursjukdom kan det vara extra hjälpsamt att ta en titt på dina dagliga rutiner och hur veckorna ser ut. Ett tips är att sätta upp ett schema för att få en övergripande bild över sin vecka och sin tid. Många dialysavdelningar erbjuder behandling på kvällen och nätter för personer som arbetar på dagarna. Längre resor kan organiseras i förväg. Dialys behövs för att hålla dig frisk, men det finns alltid lite flexibilitet för att få livet att fungera. Viktigast av allt är att tid och energi kommer att bli allt viktigare än tidigare. Försök att sätta dig ner och specificera vad du tycker är viktigt i livet? Vad som gör dig glad och lycklig? Och efter detta börja planera och puzzla. Ett schema kan vara till stor hjälp och hjälpa till att hålla dig aktiv. Och det är viktigt att du känner förtroende för din omgivning och för din behandling.
Livet fortsätter
Fortsätt att må bra
Modern medicin, dialysbehandling och medicinering är bara en del av att fortsätta att må bra och en förutsättning för ett aktivit liv. Den andra delen är du. Det finns mängder av saker som du kan göra för att må bra och njuta av livet.
Tänk på att:
Relationer
Vårda din relationer. Och kom ihåg att du fortfarande är en kompis, en fru, mamma, pappa - vilket är viktigt att inte glömma bort.
Träning, aktiviteter och sport
Fortsätt med dina hobbies och vardagliga bestyr. Börja träna om lusten faller in - tänk bara på att rådgöra med din läkare innan du deltar i en ny aktivitet.
Bra vanor
Det finns knep att hjälpa kroppen att må så bra som möjligt. Se till att du tar din medicin som ordinerat och även följa de kostråd du fått från din läkare. Det finns mängder med goda recept som är bra för dig och kroppen.
Frustration
Att få en kronisk diagnos kan vara tungt. Vissa löser situationen på egen hand, men många människor behöver stöd i detta skede.
Stöd
Kom ihåg att din familj, vänner och personalen på dialysavdelningen alltid är tillgängliga att hjälpa dig. Det finns också möjlighet att komma i kontakt med andra människor som lever med njursvikt, t.ex. en självhjälpsgrupp eller en förening.
Skapa bästa förutsättningarna och njut av livet
Utöver behandling, är en hälsosam livsstil avgörande för att bibehålla hälsan och må bra. En hälsosam livsstil involverar en bredd av faktorer vilket allt tillsammans lägger en bra grund till att leva livet till fullo, både psykiskt och fysikt. Ett hälsosamt liv inkluderar aktiviteter med vänner och familj, äta rätt mat och träna när du kan. Vilken diet och träning som är rätt för dig beror på flera faktorer, så som vad du gillar och ogillar, stadie på din njursvikt och typ av behandling. Det är viktigt att vara medveten om dina val för din livsstil och göra de val som får dig att må allra bäst.
Träning & dialys
Träning är den bästa medicinen! Även för människor som har njursvikt. Regelbunden träning är inte bara njutbart utan förbättrar blodtryck, metabolism och hjälper dig att hålla en bra vikt. Personalen på din dialysklinik är beredda på att ge dig användbara tips för hur du ska hålla dig i form, du kan till och med utföra enklare träning under en dialyssession. Fysisk aktivitet så som regelbundna promenader eller andra sporter bör bli en daglig rutin. Se till att rådgöra med din läkare innan du börjar en ny aktivitet.
Mat & näring
Studier visar att äta rätt typ av mat spelar en stor roll i upprätthållandet av många vitala organs funktioner. För dialyspatienter är det ännu viktigare. En hälsosam diet är avgörande för dig som dialyspatient. Men detta betyder inte att din diet kommer vara tråkig. Det finns mängder med god mat som kan inkluderas i din kost. Då dina njurar inte fungerar som de ska, kan du behöva vara uppmärksam mot viss typ av mat, din läkare kommer att rådgöra med dig om hur du ska tänka kring detta. Du kommer även att behöva begränsa ditt intag av vätska för att må bra mellan varje dialystillfälle.
FAQ; frågor om hur det är att leva med njursvikt
Är bilkörning en risk?
Njursvikt i sig har innebär ingen ingen risk att köra bil. Däremot kan ditt välbefinnande, andra sjukdomar samt läkemedel göra dig till en sämre bilförarare. Rådgör med personalen om hur just du bör göra.
Hur är det med sport och motion?
Du har alltid fördelar av regelbunden motion. Många patienter tycker att motion gör att de mår ”normalt” igen. Konsultera din läkare eller sjukgymnast får att få råd och tips. Din träning skall anpassas så att du mår bra och får ut mesta möjliga av din träning. Lär känna din kropp med anpassad träning och på så sätt mer kontroll.
Vilken träning kan jag göra?
Detta beror till stor del vad du gjorde innan du hamnade i dialys och till ditt välbefinnande. Du kan få stor hjälp av teamet på din dialysavdelning för att avgöra detta. Promenader, simning och cykling är exempel på bra motion. Vissa personer har god hjälp av Yoga. Glöm inte att fråga efter gruppaktiviteter på din avdelning eller hos patientföreningarna.
Promenader har visat god effekt på:
- Bättre matsmältning
- Ökad energi
- Minskat kolesterol
- Bättre blodtrycks- och blodsocker kontroll
- Minskar risken för Hjärt- och kärlsjukdomar
- Bättre sömn
- Avstressning
Hur är det med rökning?
Forskning har visat att rökning är en stor hälsorisk för Hjärt- och kärlsjukdomar men även visat att den kan försämra njursjukdomar.
Det finns inga hälsofördelar överhuvudtaget med att röka så du vinner alltid på att sluta röka. Prata med din läkare för råd och stöd vid rökavvänjning
Hur är det med sex och samlevnad vid dialysbehandling?
Sexualitet behöver inte bara betyda samlag utan inbegriper även känslor, kommunikation och relationsbyggande. Fysiska och psykiska förändringar som orsakats av din sjukdom kan påverka sexualiteten. Sjukdomen kan förorsaka förändringar som påverkar din sexuella förmåga och lust. Många patienter känner sig trötta efter en dialysbehandling. Undernäring på grund av dålig matlust skall diskuteras med läkare och dietist. Män i dialysbehandling kan känna av hormonstörningar som också kan spela roll.
Be om ett privat möte med din läkare för att diskutera detta, det finns oftast god hjälp.
Jag jobbade innan jag startade min behandling. Kan jag gå tillbaka?
Det beror helt på hur du mår! Prata igenom detta med din läkare. Att gå tillbaka till sitt arbete kan också ge en tillfredställelse och ett ökat välbefinnande men även ibland en olustkänsla om du inte mår bra.
Det är bara du som kan avgöra detta och i samråd med läkaren bestämma vad som passar dig bäst. Arbetsgivaren kan kanske också hjälpa till med att anpassa arbetstider och hjälpmedel. Försäkringskassan är den myndighet som i slutändan ansvarar för sjukförsäkringen.
Diskutera med alla berörda och kom fram till en plan som passar just dig.
Kom ihåg att saker och ting förändras och det som bestämdes igår kanske inte är tillämpligt idag.
Kan jag gå tillbaka till mitt arbete eller studier?
Detta beror helt på hur du mår! Fysiskt tunga jobb eller krävande heltidsstudier kan vara jobbiga att klara av. Prata med din läkare och kurator. Din arbetsgivare eller skola kan också var behjälpliga.
Dina behandlingstider går kanske att jämka ihop med dina arbets- eller skoltider.
