Vem löper risk?
Människor:
- Med högt kolesterolvärde.
- Som har diabetes.
- Som röker.
- Har högt blodtryck.
- Är överviktiga.
- Som har kranskärlssjukdom i familjen löper större risk att utveckla ateroskleros i kranskärlen.
- Stigande ålder ökar risken för kranskärlssjukdom.
- Hos kvinnor har även klimakteriestatus betydelse.
Behandlingsalternativ
De vanligaste behandlingsalternativen
Kranskärlssjukdom kan behandlas med en kombination av livsstilsförändringar, motion, kost och medicinsk behandling. Den behandlingsstrategi din behandling läkaren rekommenderar beror på kranskärlsförträngningarnas antal, svårighet och lokalisering. Nitroglycerin ges ofta för att lindra bröstsmärta på grund av förträngningar men påverkar inte i sig självt förträngningen i kranskärlet. Den medicinska behandlingen kan bestå av läkemedel, ballongvidgning, med eller utan stentimplantation, eller bypassoperation. För att komma fram till vilken behandling som är bäst för dig och för att förstå alternativen fullt ut, bör du diskutera fördelarna och riskerna med varje behandling tillsammans med din läkare.
Medicinering
Den konventionella behandlingen inbegriper ett antal läkemedel som kan bidra till att lindra symtomen på kranskärlssjukdom. De vanligaste är acetylsalicylsyra (ASA), nitroglycerin, betablockerare och kalciumkanalblockerare.
Bypassoperation (CABG)
Bypassoperation (CABG, coronary artery bypass grafting) är en öppen hjärtoperation vid vilken blodflödet leds förbi ett eller flera tilltäppta kranskärl. Patienten ges narkos och är inte vaken under operationen. Normalt ligger man kvar i 5-6 dagar på sjukhuset.
Ballongvidgning (PCI)
Ballongvidgning – som också kallas Perkutan Coronar Intervention, förkortat PCI, är ett ingrepp vid vilket en mycket liten ballong förs in till förträngningen där den expanderas så att placket pressas mot kärlväggen. Därmed kan blodet flöda friare genom kärlet. Normalt ligger patienten kvar på sjukhuset över natten.