Studie av livscykelanalys

Sterilcontainrar ger tydliga hållbarhetsfördelar

Att välja mellan sterilcontainrar och packskynke för steril bearbetning av operationsutrustnin

Vilka är de verkliga miljömässiga livscykeleffekterna av packskynke jämfört med RSC (återanvändbar sterilcontainer)?

Ett forskarlag bestående av läkare och tekniker från Leiden University Medical Center i Nederländerna och biomedicinska och industriella designingenjörer från Delfts tekniska universitet utförde en djupgående livscykelanalys och jämförde packskynke och sterilcontainrar (RSC) som system för bearbetning av sterilt gods för användning på sjukhuset. Jämförelsen tog hänsyn till fyra faser av produktens livslängd för packskynke och RSC: produktionsfasen (inklusive utvinning av material, transport till produktionsplatsen och tillverkning), transportfasen (från produktionsanläggningen till sjukhuset), användningsfasen (tvätt- och steriliseringsprocessen) och slutfasen (förbränning, deponi och återvinning).

Två viktiga resultat framkom från denna utvärdering, som presenteras i deras studie "Reducing the Environmental Impact of Sterilization Packaging for Surgical Instruments in the Operating Room: A Comparative Life Cycle Assessment of Disposable versus Reusable Systems":

Användningen av RSC har 84 % lägre miljökostnader än när packskynke används för att förpacka kirurgiska instrument för sterilisering. Denna skillnad är av en sådan storleksordning att sterilcontainern är mer miljövänlig efter endast 68 av 5 000 postulerade användningscykler.

Ekokostnader för packskynke jämfört med  sterilacontainrar (RSC)

Över 5 000 steriliseringscykler

Med hjälp av det mindre omfattande mätvärdet för livscykelanalys av koldioxidavtryck producerar packskynke 1 869 kg CO2e över 5 000 steriliseringscykler i öppen slinga (= utan återvinning) i motsats till 285 kg CO2e för RSC – vilket gör packskynke mer än 6 gånger så koldioxidintensiv jämfört med RSC. Vid användning av packskynke (= med återvinning) är mängden CO2e som produceras lägre (883 kg), men detta baseras på full återvinning av  packskynke, vilket sällan sker. 

CO2e-generering från packskynke jämfört med sterila containrar (RSC) 

Över 5 000 steriliseringscykler 

Miljömässig breakeven-punkt: Jämförelse av användningsscenarier med hög volym och låg volym

Författarna undersöker valet " packskynke vs. RSC" i samband med två grundläggande tillämpningssituationer:

•  På ett stort sjukhus med hög volym och 5 000 användningscykler
• På ett mindre sjukhus med lägre användningscykler för pågående sterilisering 

Tanken bakom denna jämförelse är att bestämma den miljömässiga brytpunkten även vid lägre användningsnivåer.

CO2e-avtryck

Studien visar att för koldioxidavtrycket för de två systemen nås en brytpunkt efter 98 steriliseringscykler. Från och med nu ger containersystemet lägre CO2e-resultat, som blir mer och mer betydelsefulla för varje efterföljande steriliseringscykel: 

Brytpunkt för miljömässig nollpunkt (CO2e)

Efter bara 98 steriliseringscykler börjar RSC:er redan producera mindre CO2e än packskynke, och skillnaden fortsätter att växa proportionellt under hela - containersystemets livscykel.

Kostnader för miljöanpassning

Studien visar att för de två systemens miljökostnader nås en brytpunkt efter 68 steriliseringscykler. Från och med nu genererar containersystemet en lägre nivå av miljökostnader, som blir mer och mer betydande för varje efterföljande steriliseringscykel:

Brytpunkten för miljömässig nollstatus (miljökostnader) 

Efter bara 68 steriliseringscykler börjarcontainersystemet redan uppnå bättre miljökostnadsresultat än packskynke, och skillnaden fortsätter att växa proportionellt under hela RSC-produktens livscykel.

Utifrån dessa resultat skriver författarna i sin slutsats:

• "Den utbredda användningen av packskynken i utvecklade länder är ett exempel på föroreningar inom hälso- och sjukvården som skulle kunna minskas genom att välja återanvändbara sterilacontainrar ..." 
• "Läkare bör vara medvetna om hur invanda engångsartiklar som packskynken har blivit i vården. Ofta ligger orealistiska förväntningar på infektionsförebyggande, upplevd prisfördel och användarvänlighet till grund för valet av engångsartiklar. Vi behöver bli mer informerade om de destruktiva effekterna av våra engångsartiklar på miljön och visa vilka alternativ som finns utifrån LCA-driven vetenskaplig forskning.