Blodexponering
Blodexponering kan inträffa under införande, hantering och kassering av en PVK. Blodspill kan upptäckas på sängkläder, golv, möbler, skor, kläder, handskar eller oskyddad hud. Exponeras patient eller personal av blod medför det att kliniska aktiviteter måste avbrytas, detta för att göra rent efter blodstänk. Sängkläder och kläder kan exempelvis behöva bytas, huden desinficeras och golv rengöras. Utöver att behöva avbryta pågående behandlingsprocess, är städarbetet tidskrävande och är förenat med ökade kostnader och irritation för både vårdpersonal och patient.1
Blodexponeringar i riskzon inträffar när potentiellt smittsamt blod kommer i kontakt med slemhinnor eller icke-intakt hud (t.ex. hud som är sprucken, skavd eller har dermatit). Blod och kroppsvätskor bör alltid betraktas som potentiellt infekterat och omedelbart kasseras, eftersom det ofta finns en ovisshet om patogener i patientens blod.2, 3
Visste du?
Enligt forskning kommer 35,9% av Vårdpersonal i ofrivillig kontakt med blod eller kroppsvätskor upp till minst en gång om året, med 45% av orapporterade incidenter enligt en undersökning av tyska sjukhus.1
Exponering för blod och kroppsvätskor sker till största del i patientrum (40 %), följt av operationssalar, behandlingsrum och Akutmottagningar.4
Vid användning av konventionella PVK:er uppstår blodläckage i upp till 61,2 % av fallen vid insättning och i upp till 75 % av fallen vid frånkoppling.5
Orsaker och utmaningar
Blodexponering kan i princip inträffa varje gång en PVK sätts eller vid till och frånkoppling av exempelvis trevägskranar, aggregat eller injektionsventiler.1
Huvudorsaker till blodexponering är blodstänk, blodåterflöde från kateter och otillräcklig kompression av punkterad ven under anslutning och frånkoppling av Luer-enheter.1,5,6,7
Dessutom kan exempel på följande situationer öka risken för blodexponering:
- Hög frekvens av kateterinsättning/borttagning.
- Hektisk arbetsmiljö.
- Sjukvårdspersonal som arbetar under högt tryck (stressande situation)
- Bristande utbilning i handhavande och risken för blodexponering
Den brist på personal som råder på våra sjukhus och den tidspress som uppstår kan observeras över hela världen. Enligt en sjukhusrapport från Tyskland minskade antalet sjukhus och vårdpersonal mellan 1991 och 2010, samtidigt som antalet patienter som skulle behandlas ökade8, vilket i sin tur ökar arbetsbelastningen per sjuksköterska.
Exponering för blod eller blodspill avbryter dessutom sjukhuspersonalens arbetsflöden och innebär följaktligen ökade utgifter av både tid och pengar för rengöring och desinfektion.
När det händer
En studie fann blodläckage från katetern under insättning och borttagning av PVK i cirka två tredjedelar av alla fall, där kateterplacering är den absolut vanligaste orsaken.7
Där det händer
Sjukvårdspersonal löper stor risk för oavsiktlig kontakt med blod särskilt vid införande, hantering och kassering av förorenat material.
Risken ökar ytterligare när kateterplacering utförs på en icke samarbetsvillig, kommunikativ eller rörlig patient.1
Oftast kan blodspill hittas på:9
- Armstöd
- Arbetskläder
- Skötunderlägg/madrasser
- Sängramar
- Blodtrycksutrustning
- Undersökningsmöbler
- Infusionspumpar
Konsekvenser
Blodexponering orsakar stop i arbetsflödet vilket är tidskrävande, stressfullt och innebär också ett ökat obehag – både för sjukvårdspersonal och patienter.
Förutom sängkläder kan arbetskläder/patientkläder behöva bytas, möbler/teknisk utrustning rengöras och huden desinficeras.1 Detta är tidskrävande arbetsuppgifter och resulterar i en ökad stressnivå och minskar tid för andra göråmål, vilket i sin tur kan resultera i missnöje både bland personal men även hos patient och anhörig.
Tiden som avsätts för att städa upp efter blodexponering medför i sin tur till ökade kostnader för sjukvården.
Förebyggande strategier för att undvika blodexponering
Förebyggande åtgärder inkluderar handhygien, personlig skyddsutrustning och användning av PVK:er med upprepad blodkontroll.
Handhygien (WHO-rekommenderar)12
- Handhygien bör vara en rutinåtgärd
- Handhygien bör alltid utföras före och efter kontakt med patienten, samt före påtagning och efter att engångshandskar tagits av
- I händelse av att sjuksköterskans händer har synbart kommit i kontakt med blod eller kroppsvätskor ska handhygien helst utföras med antiseptisk flytande tvål och vatten
Personlig skyddsutrustning
Förutom att bära personlig skyddsutrustning bör lämpliga rengöringsmaterial alltid finnas inom räckhåll1,7,13:
- Handskar
- Förkläde för engångsbruk
- Ögonskydd (t.ex. skyddsglasögon, ansiktsskydd, ansiktsmask)
- Material för rengöring och desinficering (t.ex. spritservetter, antiseptiska våtservetter, absorberande underlägg)
PVK med upprepad blodkontroll
Studier visar att blodläckageincidenter kan reduceras avsevärt vid användning av PVK:er med blodkontrollseptum.
En PVK med upprepad blodkontroll styr blodflödet som kommer ut från katetern. Det minskar risk både för blodexponeringen under införandet och behovet av venkompression, vilket sparar rengöringstid och material, samtidigt som metoden att sätta en PVK blir lättare.
Upprepad blodkontroll
Upprepad blodkontrollseptum är utformat för att kontrollera blodflödet från katetern under nålens tillbakadragande och vid byte av exempelvi trevägskranar/injektionsventiler, aggregat och vaccutainer.
Septumet hjälper i detta arbetsmoment till att minska förekomsten av blodexponering. Detta kan spara cirka 500 minuter per år* på ett medelstort sjukhus, vilket gynnar patientvården.5
* Beräkning baserad på 200 000 placerade katetrar per år, var och en sparar 15 sekunders tid.
Upprepad blodkontroll
Stängt Septum
- Septumet är stängt när kanylen tagits bort.
- Septumet sluter tätt och minimerar behovet av venkompression.
Öppet Septum
- Septumet öppnas genom att man kopplar ett tillbehör (exempelvis trevägskran/injektionsventil, aggregat eller vaccutainer) till PVK:n.
- Luer-fattningen på tillbehöret som kopplas på öppnar upp septemet.
Stängt Septum
- Septumet stängs när tillbehöret från PVK:n kopplas bort.
- Septumet sluts och risken för blodexponering är nu minimal.
